Svensk sjukvård strikes again…

Idag opereras min stackars vän för andra gången. Hon skulle genomföra en planerad hysterektomi och räknade med vanliga komplikationer som urinvägsinfektion och annat smått och gott. När hon varit hemma någon dag fick hon åka in akut igen, med enorma smärtor i buken. Läkarna kliade sig förstås i huvudet och kunde inte förstå vad felet var. Enligt min vän såg hon ut att vara gravid eftersom magen var toksvullen. Då hon hade svåra smärtor tyckte läkarna att det var lagom att ge henne lite diklofenak och panodil (vilket nätt och jämt botar en normalhuvudvärk) med påföljden att hennes levervärden rasade samman fullständigt. Oups, det tålde hon visst inte…

Efter ett tag förstod man att hon de facto inte simulerade sina plågor och satte således in morfin och annat kul. Det tog väl udden av det allra värsta, men inte tillräckligt. Efter många smärtsamma undersökningar har man nu konstaterat att man klippt sönder lite mer än vad som var avsikten. Tydligen hade kirurgen lyckats med bedriften att klippa av ena urinledaren, varpå urin läckt ut i hela buken (därav gravid-magen och de svåra plågorna) och som ett brev på posten sabbades förstås ena njuren.

Idag ska de försöka sätta in en stent för att reparera skadan de åsamkat henne, men de tror att operationen ”kan bli komplicerad”. Mer vet inte min olycksdrabbade vän, för hon har inte fått tillräcklig information om ingreppet, och vet inte heller huruvida hon kan förvänta sig fortsatta besvär. Denna brist på information torde hänga samman med att hon inte träffat en och samma läkare på 6 dagar. Hon vet dock att hon kan förvänta sig fler operationer. Fortsätter de på samma kompetenta bana skulle det inte förvåna mig om de lyckas försätta henne i ett tillstånd där hon behöver träffa min mor några gånger i veckan. På Dialysen.

Stackars människa. Stackars alla människor som råkar ut för klåpare och kvackare. De har tydligen gjort en anmälan på sig själva i alla fall, och det är ju kanske alltid något, men det hjälper knappast just denna patient. Man blir för fasen mörkrädd.