Svensk sjukvård strikes again…

Idag opereras min stackars vän för andra gången. Hon skulle genomföra en planerad hysterektomi och räknade med vanliga komplikationer som urinvägsinfektion och annat smått och gott. När hon varit hemma någon dag fick hon åka in akut igen, med enorma smärtor i buken. Läkarna kliade sig förstås i huvudet och kunde inte förstå vad felet var. Enligt min vän såg hon ut att vara gravid eftersom magen var toksvullen. Då hon hade svåra smärtor tyckte läkarna att det var lagom att ge henne lite diklofenak och panodil (vilket nätt och jämt botar en normalhuvudvärk) med påföljden att hennes levervärden rasade samman fullständigt. Oups, det tålde hon visst inte…

Efter ett tag förstod man att hon de facto inte simulerade sina plågor och satte således in morfin och annat kul. Det tog väl udden av det allra värsta, men inte tillräckligt. Efter många smärtsamma undersökningar har man nu konstaterat att man klippt sönder lite mer än vad som var avsikten. Tydligen hade kirurgen lyckats med bedriften att klippa av ena urinledaren, varpå urin läckt ut i hela buken (därav gravid-magen och de svåra plågorna) och som ett brev på posten sabbades förstås ena njuren.

Idag ska de försöka sätta in en stent för att reparera skadan de åsamkat henne, men de tror att operationen ”kan bli komplicerad”. Mer vet inte min olycksdrabbade vän, för hon har inte fått tillräcklig information om ingreppet, och vet inte heller huruvida hon kan förvänta sig fortsatta besvär. Denna brist på information torde hänga samman med att hon inte träffat en och samma läkare på 6 dagar. Hon vet dock att hon kan förvänta sig fler operationer. Fortsätter de på samma kompetenta bana skulle det inte förvåna mig om de lyckas försätta henne i ett tillstånd där hon behöver träffa min mor några gånger i veckan. På Dialysen.

Stackars människa. Stackars alla människor som råkar ut för klåpare och kvackare. De har tydligen gjort en anmälan på sig själva i alla fall, och det är ju kanske alltid något, men det hjälper knappast just denna patient. Man blir för fasen mörkrädd.

 

wickedwidow

12 januari 2011 19:29

och, naturligtvis misslyckades även denna operation. Ska bli intressant att se om operation nr. vilken-gång-i-ordningen-vet-jag-inte lyckas. Då ska de gå in från andra hållet, genom njuren, och de "hoppas att det ska fungera". Jag håller inte andan...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett litet blogginlägg om försvinnande påsklov, getingar, grillning, kattspyor, fästingar, Moët och lite annat...             Sedär ja, då har man äntligen hunnit läsa Ulricehamns Tidning från lördagen den 23:e april. It’s safe to say att j...

Återigen har jag lyst med min frånvaro, och jag känner stor empati för mina fans som tvingats gå igenom denna prövning. Att inte få ta del av mina tankar och funderingar kring essentiella frågor måste ha genererat en enorm känsla av hopplöshet och ap...

Beware: brevis esse laboro, obscurus fio... typ... i ett nötskal :-P   Har varit lite off the grid (fast med bekvämligheter) ett tag när det gäller bloggande. Detta på grund av randiga skäl och rutiga orsaker. Mycket har hänt sedan mitt senaste a...

Denna arbetsdag var inte lika bra som föregående, due to skolkande elever. Emellertid tänker jag inte hänga läpp för det då det inte är jag som personligen drabbas. För egen del så är det väldigt lugnt och stillsamt, för att inte säga fördelaktigt fö...

                        Torsdag eftermiddag och arbetsveckan är nästan slut:-) Jag kan inte begripa var tiden tar vägen (Signe, 87).  Tycker det känns som att det mest är måndag och fredag hela tiden, à la Groundhog Day. Ämnar babbla några rader o...