Beware: brevis esse laboro, obscurus fio... typ... i ett nötskal :-P

Har varit lite off the grid (fast med bekvämligheter) ett tag när det gäller bloggande. Detta på grund av randiga skäl och rutiga orsaker. Mycket har hänt sedan mitt senaste alster, men det har jag inte för avsikt att analysera sönder i atomer. Också på grund av randiga skäl och rutiga orsaker ;-) Nu ämnar jag istället ånyo berika världen med orakelliknande visdom, opinionated opinions, svordomar, pretentiösa viktigpetterkommentarer, obskyra referenser och utrikiska idiom/sentenser/slang. Jag har ju trots allt ett ansvar mot min trogna läsarkrets (3-4 st). Så without further ado; lite lördags-bitch-and-moan erbjuds.

Dricker mitt morgon/förmiddags/lunchkaffe och läser i UT att Alliansen i vår pittoreska stad lovar att utveckla skolan. Man siktar på att höja grundskolans bottenplacering när det gäller uppnåendemål och resultat till 2014. Jag brukar hålla med denna allierade skara i mångt och mycket, och det här låter ju skitbra!

OM det de facto är elevernas kunskaper (och inte enkom statistikflirtande betyg) som blir bättre, rikare, mer omfattande, djupare, mer insiktsfulla, fylligare, mer adekvata. Och befästa! Icke att förglömma. Så att eleverna inte glömmer all ovärderlig kunskap de tillskansat sig  under sina grundskoleår. Något som dessvärre tenderar att inträffa någon gång (oklart exakt när) under sommarlovet mellan nian och gymnasiet. Förmodligen rör det sig om tidig demens av akut art, alzheimersanfall grand mal, eller det mer sannolika; man lär helt enkelt inte ut det man ska. Grundskolan åsyftas, vi på gymnasiet är i det närmaste ofelbara ;-)

Jag förvånas en smula över att skolan i Ulricehamn droppar i mätningar, med tanke på hur vidunderligt många det är som embarkerar gymnasiet med godkända betyg i kärnämnen men som definitivt inte (!) borde ha det. Det är enligt min, kanske inte alltid så ödmjuka uppfattning, alarmerande många elever som har felaktigt godkända betyg, vilket ju då istället borde generera en placering i toppen av statistiktävlingen. Jaja... Med risk för att låta lastgammal så måste jag ändå säga att jag tycker att det blir värre och värre för varje år. Men det är inte elevernas fel, om någon nu illasinnat skulle välja att misstolka det så.

Men när det kommer elever (nota bene: plural!) till gymnasiet som inte kan alfabetet, vilket händer vartenda år, (very true och very beklämmande story) så är det något som är att betrakta som förbannat cuckoo's nest:igt. Alfabetet torde väl för i helsicke vara något utav det mest grundläggande, elementära, fundamentala, essentiella (orkar inte lista fler synonymer) man lär sig i skolan?!? Och dessutom en förutsättning för att fortsättningsvis kunna studera någonting över huvud taget (om man vill kunna slå i ordböcker och alfabetiska [pun not intended] register mm). Anmärkningsvärt… Det är heller inte okej att överraskande (läs: skrämmande) många elever tror att bokstaven ”s” är en vokal... Överkurs månne?

Hur skulle det vara om man slutade upp med dessa förbannade ”snällbetyg” (som urskiljningslöst delas ut till dem "som ju kämpar så hårt") och istället bedömde elevens faktiska kunskaper och måluppfyllelse? Hur svårt ska det vara att ställa prestationer mot betygskriterier, I ask... För att citera Indras dotter: det är synd om människorna... Förväntar mig att en krysantemum i Godzillasize plötsligt ska uppenbara sig…  

Det är synd om människorna. Det är synd om eleverna som blir godkända trots att kriterierna inte uppfylls. Det är synd om dem, ty det är att göra dem en fet och synnerligen vicious björntjänst. När det kommer till gymnasiet får de en veritabel chock (eller flera stycken), och jag kan tycka att det inte är det mest optimala i lärandesammanhang. Eller i några sammanhang alls för den delen. Men, men... Vad är en bal på slottet... Det finns ganska mycket som inte är optimalt och mycket som är absurt (apart from gigantisk krysantemum).

Jag undrar lite om man i Alliansens handlingsprogram endast avser grundskolan, vilket i så fall rimmar rätt illa med visionen om en jäkla massa mer kommuninvånare. Jag misstänker att en fungerande gymnasieskola kan uppfattas som ganska attraktivt... Hur vår stads gymnasieskola ska kunna fungera på fullgott sätt den närmaste framtiden är för mig en paranöt att knäcka (dvs. svår och irriterande hård). Vi står inför Reform, där diverse klart uttalade krav ställs på skolan. Jag besparar Dig, kära läsare, intrikata detaljer men typ: ”så här ska det vara, den här utrustningen ska ni ha på Industritekniska”, etc. Vad som är besynnerligt är att vi inte får sådana ekonomiska anslag som faktiskt är dira necessitas för att möta de nya kraven. Men vafan, vi kan säkert trolla fram slokörade kaniner ur Abe Lincolnhattar. Hjälper förvisso föga, men bunnysar är ju söta i alla fall…

Slutligen känner jag mig nödgad att dumförklarande tydliggöra följande: på intet sätt klandrar jag elever för undermåliga förkunskaper. Kunskapsluckorna är inte deras förskyllan. Jag klandrar skolan, lärarna, organisationen, skolverket, kommunen, lärarhögskolan, Jan Björklund, flumskolan och en ofantlig massa etcetera. J'accuse!!!

On another note; om någon undrar så har jag nu (i skrivandets stund) återigen 18 rådjur i trädgården (varav 11 på pic below). Och en spökkatt i köket (men den har jag inget bildbevis på).